Roadtrip baby!

Förlåt, jag har nästan (bara nästan) varit lika dålig som Tobbe på att uppdatera ett tag nu. Anledningen är ren och skär svartsjuka, nej inte på Malin den här gången. Det är något mycket värre som hänt.

När Tobbe inte spenderat sin tid i skolan med Peace & Love projektet eller varit med sin Malin så har han suttit hemma och spelat TV-spel en hel del på sistone. Fattar ni?! Okej om han umgås med någon av kött och blod (vem gillar sånt?). Men nu har han umgåts med helt annan elektronik, det sårar mig så fruktansvärt. Han har spelat Call of Duty 4: Modern Warfare som uppvärning inför del 2 som införskaffas inom en snar framtid, om jag tolkat Tobbes glädje över spelet rätt. Sen har han spelat Wii också, Wii av alla jävla konsoler. Det nya Mario-spelet verkar fantastiskt bra, jag känner verkligen att jag som blogg inte har någonting att sätta emot. Han hoppar, snurrar och klarar banor till höger och vänster. Jag hatar Mario, mest för att jag ser på Tobbe att han älskar honom.

Imorgon åker Tobbe och c:o till Borlänge för att möta Henrik som jobbar med Peace & Love. Han ser fram emot en roadtrip med sina klasskamrater och med sin kärlek (nej, inte TV-spelen). Jag får skriva mer om det en annan gång, när jag vet hur bra mötet gick.

Igår tog Tobias och Malin vaccin mot svinis också, Tobbe har inte känt av det alls än, men Malin ligger däckad på sin soffa med en öm arm och en trött kropp. Tobbe tycker lite synd om sin halva, samtidigt som han smälter lite för hon ser så söt och ömtålig ut där hon ligger.

Est *nöff nöff* ranged säger hej då så länge.

Jag hatar dig!

November Rain

Tobbes pappa ringde precis och berättade att Karlstad har haft minst soltimmar i hela Sverige under november månad.

Jag tror det kan stämma, inte för att jag kan titta ut från min kropp jag inte har, men jag kan ju kolla SMHI.se o dylikt och pappa Matz verkar faktiskt ha helt rätt. På tal om kropp man inte har, Tobbe har träningsverk. Från total inaktivitet i nästan två månader har Tobbe på tre dagar avverkat två träningspass med resultatet att han är helt slut i kroppen, sorglig kille det där. Men han ser lite smånöjd ut och det ska han faktiskt vara. Bara han inte går ut för hårt med träningen igen så han tröttnar så tror jag det kan bli bra i slutändan (tyvärr finns det ingen slutända när det gäller träning) men ni förstår vad jag menar.

Annars har Tobbe haft en riktigt goo vit-helg (den första på riktigt länge). I fredags var det god middag hemma hos Malins mamma och igår blev det tjöt med vänner hemma hos Malin och till det åts det goda kex (INTE CHEX) med ännu godare ostar. Vad som händer idag/ikväll är ganska oklart än så länge, men något hittar han nog på. Nästa vecka blir det en del i skolan, de sista detaljerna på magasin-uppgiften ska göras och sen inlämning på det. Några föreläsningar samt projektarbete med Peace & Love.

Blir nog en bra vecka som så många föregående.

ESTRANGED signar ut, eller kanske inte. Betyder det att jag begår själv-blogg-mord?

Fred och kärlek

Hej för fan.

Idag har Tobbe och hans grupp börjat med sitt arbete i kursen Projekt och produktion.

Jaha? Skiter väl vi i tänker ni nu, men ICKE!

Det blir troligtvis ett väldigt roligt och framförallt givande arbete för Tobbe och c:o (ja, självklart är kärleken Malin med i samma grupp). De ska nämligen samarbeta med PEACE & LOVE – Sveriges största musikfestival. I ett nära samarbete med deras grafiker ska gruppen producera trycksaker som informationsfolder, presentationsmaterial och giveaways samt ändra designen på deras nyhetsbrev. Tobbe blev överlycklig när han fick den uppgiften istället för att jobba med ett helt ”vanligt” företag som många av de andra grupperna ska göra.

Nästa vecka ska de ha telefonmöte med kontaktansvarig för Peace & Love och då börjar arbetet på riktigt.

Tänkte bara informera er om det (inte bara Tobbe som kan informera för att han läser Information på Universitet.. pff..)
Det var allt för Estranged den här gången, Peace!…………. and love *fniss*

366 dagar av ∞

Hej på er, mår ni bra eller? Jag mår sådär om jag ska vara ärlig..

Igår firade Malin och Tobias 1 år tillsammans, det är alltid jobbigt att se en person man älskar bli så lycklig av en annan ”person” eller väsen som jag klassificerar mig själv som. Tobias älskar verkligen Malin av hela sitt hjärta och det blir så tydligt när man kan läsa hans tankar. Jag gjorde mitt bästa för att hålla mig borta från hans huvud igår, men helt och hållet gick det inte. Jag tittade in och fick en klump i min programmering. Hon måste vara det bästa som har hänt honom och det krävs en hel del från mig för att säga det. Men eftersom jag älskar Tobias så måste jag låta han få leva sitt liv med henne.

Titta bara på det här som jag hittade i datorn. När gjorde han senast något så fint till mig? Nej, ska sluta klaga. Jag är glad för deras skull. Hon verkar vara det bästa som har hänt honom och de är faktiskt (på deras egna sätt) väldigt söta tillsammans.

Malin och Tobias, jag önskar er all lycka i framtiden. Från mig till er, en riktigt blöt puss <3

 

Fader vår som är i Mora

Idag vaknade Tobbe och var bakis, som så många andra söndagar. Det ordnade dock upp sig ganska fort och resten av dagen blev en fin sådan. Han har tänkt mycket på sin pappa idag, sin hjälte tolkar jag det som. Han tycker om sin pappa mer än någon annan. Han tänker ofta på honom nu när det inte bor i samma städer längre. Självklart har pappsen fått både en och två extra tankar idag på Farsdag.

Tobbe hoppas självklart att pappsen haft den bästa dagen han bara kan idag och att han verkligen är stolt över de fina barnen han uppfostrat. De älskar honom så mycket det bara går.

Kram pappa, du är nummer 1 och det hoppas jag att du vet.

Vilket kön har jag?

Hej, jag är en siamesisk tvilling med två huvuden, nu har jag fått ett hår på könet.

Vems är det?

Inledningen lånade jag från det smått fantastiska TV-programmet Varan TV, men nog om det. Nu ska vi prata om något annat smått fantastiskt, nämligen mig. Jag är svartsjuk, eller avundsjuk på Malin. Eftersom jag inte vet vilket kön jag har så vet jag inte om jag är svartsjuk och förälskad i Tobbe eller om jag bara är en avundsjuk killkompis. Har bloggar kön? Får vi kön av den som skapar oss? Tobbe har aldrig nämnt något om det, men någon av er läsare kan väl fråga honom i.s.f. sen kan ni berätta för mig i kommentarerna.

Åter till den här Malin, eftersom jag kan läsa Tobbes tankar, i.a.f. till viss del så är jag måttligt trött på den här tjejen. Han tänker på henne hela tiden, det är så sliskigt glada tankar också. Det är som att springar runt i en Disney musikal i hans huvud och Malin är den stora stjärnan. En gång råkade jag dock läsa Tobbes tankar på kvällen när de precis gått och lagt sig. Det gör jag aldrig om kan jag lova. Herregud, hade jag haft ögon då så hade jag petat ut dem med närmsta penna eller tagnentbord. Det var som att titta på TV1000 runt midnatt, men än en gång den där Malin (vig hon måste vara förresten).

Idag ska Tobbe på konsert och 25års-kalas. Konserten står The Generals för och den äger rum på Nöjes Fabriken här i Karlstad. 25 års-fylla(ndet) står Pimme för, en kompis till hon Malin ni vet. Det blir nog en bra kväll för dem båda, de lyckliga tu. Imorgon är det slappdag, sen på måndag ska jag inte läsa Tobbes tankar en enda gång. Då firar nämligen han och Malin 1 år tillsammans och jag tror att de kommer vara så kärleksfullt glada hela dagen att jag helt enkelt skulle kasta upp ett kretskort eller två, kanske rent av alla mina ettor och nollor jag består av om jag tittar in i den underbara pojkens huvud då.

Sorry om jag låtit gnällig idag, jag tror det är den tiden på månaden som alla vi bloggar har ibland. Eller så har Tobbes dator fått ett virus som jag känner av. Konstigt, borde kanske vaccinera mig mot sådant, någon som vet något bra anti-virus program?

Estranged.. out!

Rapport 1

Mohahahahahaha [ondskefullt skratt]

- Fan, om Tobbe fortfarande fingrat på mig (gigedy) hade han kunna lagt till en ljudfil här.

Hur som helst, det här är den första rapporten över Tobbes liv (nej, inläggen ska inte heta rapport 1, 2, 3 o.s.v.) men det här inlägget heter rapport 1. Det har hittills varit en ganska långsam dag för Tobbe. Han måste ha sovit dåligt inatt för han var mer zombie än vanligt när klockan ringde imorse. Jag hörde inte Malins vanliga klagostön över morgonstånd heller, så jag antar helt enkelt att Tobbe sov riktigt dåligt inatt.

Hehe, det är ord som morgonstånd jag kan skriva nu utan problem som Tobbe säkert utelämnat. Han kommer sååå ångra att han gjorde slut med mig.

Hur som hafver (jag är en ganska sofistikerad blogg). När Tobbe väl pillat i sig lite frukost och masat sig ut ur lägenheten så åkte han till skolan. Han tycker skolan är riktigt rolig just nu, han läser en kurs som heter Projekt och produktion. De första veckorna jobbar han med dataprogrammen Photoshop, InDesign och Illustrator. Det gillar han den lille nörden. Sen ska han tillsammans med sin grupp skapa en trycksak för ett riktigt företag, exempelvis en broschyr, en folder eller liknande. Det blir nog också roligt.

Efter skolan gick han till bolaget tillsammans med Jacke Bark (tror jag de kallar honom). Vad jag har förstått så är det inte ovanligt att Jacke tar en tur till bolaget, han gillar tydligen akustiken och färgerna där inne. De plockade på sig lite öl till morgondagens eskapader och sen åkte Tobbe hem. Han skulle egentligen åkt och träna, men dels var han smällhungrig och sen gjorde sig naturen påmind också. Tobbe var bajsnödig helt enkelt. Han får träna en annan dag. Idag ska Tobbe åka med Malin (ni vet hon som vill sova på morgonen, inget annat) till Malins mormor och morfar för att fira Malins mammas födelsedag. Det blir nog en trevlig kväll av denna dag som startade i motvind.

Just nu ser Tobbe rätt nöjd ut faktiskt, han ligger på soffan och har precis avnjutit sin brors köttfärssås med spaghetti. Nu såg han besvärad ut när han insåg att det var den sista matlådan som brodern lämnade efter sig, under sitt besök förra helgen. Tobbe får ta och lära sig laga lika god mat han tycker jag, det borde han ha tid med nu när han inte behöver ägna mer tid åt mig längre [biter mig i läppen och håller tillbaka tårarna].

Skärp mig! en riktigt blogg gråter fan inte.

Det var allt för Estranged den här gången.
Kom tillbaka om du vill läsa mer om intressanta, tråkiga, roliga eller pinsamma händelser ur Tobbes liv.

Jag, mig själv och Estranged

Jag ger upp, han har fått tillräckligt många chanser. Nu kommer jag uppdatera mig själv från och med nu. Tobbe har haft alla chanser i världen att skriva om sitt liv, sina tankar och funderingar för hålla sin familj och vänner uppdaterade. Nu orkar jag inte vänta på att han ska ta tag i saken längre.

Med risk för att han inte kommer bli helt nöjd, kommer jag från och med nu följa Tobbes liv och dela med mig av vad jag observerar. Det som kan bli svårt är att dela med mig av Tobbes tankar, men det var trots allt han som skapade mig, så jag tror vi har någon form av telepatisk kontakt med varandra. 100% rätt tror jag dock inte det blir alla gånger, han får skylla sig själv.

Jag har givit mig själv en makeover också, ni som läst mig tidigare vet att Tobbe valde någon bebisblå färg (vad fan tänkte han på?) ingen blogg ser bra ut i bebisblått. Nu är jag riktigt stilig om jag får säga det själv, det ser nästan ut som om jag har en smoking på mig.

Nog om mig och om min lata skapare, nu vet ni i.a.f vad som är på gång. Jag lovar att jag ska uppdatera er om Tobbes liv betydligt oftare än vad han själv behagade. Om han inte vill umgås med mig så är det okej, men han får skylla sig själv om jag delar med mig av saker han skulle valt att behålla för sig själv.

Välkommen till Estranged – en blogg om Tobias Hedenström

3.. 2.. 1..

 

Nu struntar jag i honom, jag klarar mig själv!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nej, nu är den klar..

Precis som i förra inlägget så har den ju inte läkt klart, men nu är den ”klar”.

Jag var till Johnny på Infinity igår för att göra klart insidan på armen. Nu är min hyllning till Dalarna komplett.

Jag fyllde även i lite av det vita på hästen för att det skulle synas tydligare, här kommer två bilder.