I lördags fixade brorsan biljetter till Mora – Linköping (det blev 0-0, så det var kanske inte så spännande) och direkt efter matchen skulle vi börja förfesta. Det var jag, bror och Glasyr och vi var riktigt fest-sugna. Att det blev förlängning i matchen var bara ett hån för att hålla oss borta från spriten så länge som möjligt
Musik, Pro Evolution Soccer 6, trevligt sällskap och alkohol kan väl inte gå fel? Nej, precis och det gjorde det inte i lördags heller. Det var precis så trevligt som vi ville ha det. Efter att alla blivit lite smålulliga började vi av någon anledning bryta arm (har ont i högern fortfarande) tur att man e vänsterhänt så inte sexlivet tog skada. Kvällens vinnare måste vi nog anse vara Glasyr då han var den enda som tog mig och brorsan i båda armarna, även om alla vann mot alla så vann han mest helt enkelt. Grattis till det!
Vid 22-tiden (tror jag) åkte vi till Önabystuga och firade att Matjord fyller 20 snart och även det var trevligt. Mot slutet av det lilla besöket börjar minnet svika mig, men jag kommer ihåg när vi kommer till krogen och sen…
Taadaa!!
Visst, jag kommer ihåg vissa segment, men inte är det mycket heller. Det är ju inte första gången, men det får gärna bli den sista. Jag förstår verkligen inte vad det är som händer. Hur kan så stora delar av en kväll och vad man gör bara ”försvinna”? Jag har i.a.f träffat min chef tydligen, vilket jag absolut inte minns men han med glädje påpekade idag när jag var upp på kontoret. Jag troooooor att den där shotten Absinth kan vara boven i dramat, men för några helger sedan drog jag i mig säkert 6st utan att det påverkade minnet, jaja nu ser vi fram emot nästa lördag då är ADAM HEMMA! TJIIHOO!
Tack till brorsan och Glasyr för en trevlig dag/kväll i.a.f och tack till Emelie som körde hem mig.
Det man inte kommer ihåg har inte hänt, eller hur var det nu?
Nu är det såhär, Jag säger inte att jag hatar kvinnor eller tjejer för det gör jag inte. Min syster är underbar och hon faller inom den kategorin. Men kompisar gör livet värt att leva, ni gör verkligen det. Märker det tydligare för varje dag sen vi splittrats så en liten tanke har börjat gro, tillsammans kan vi få det här att funka, vi måste bara offra lite (vissa mer än andra, för en del är det bara ren vinst).
VI SKA BO I ETT KOLLEKTIV GRABBAR!
Förstår ni inte att det är lösningen på allt? Vi behöver ett hus, vet inte riktigt hur stort det måste vara än, men vi behöver absolut inget slott. Det kommer bli så underbart, så fantastiskt en ren och skär fest. Oändligt med film, oändligt med spel, oändligt med glädje. Vi kommer ha det roligare än någon/några andra på hela den här planeten. Visst, vi kommer slåss och ibland hata varandra men om två personer börjar slåss har vi ju massa andra som kan stå och heja på och till slut avbryta när de känner att de hejat klart.
Funderingar på rum vi ska ha är t.ex:
■ Ett kök: För att laga mat i *D’uh*
■ Ett vardagsrum: Projektor, Plasma/LSD osv. Vi kommer inte alltid vilja se samma sak.
■ Ett dator-rum: 1 dator? HAHA, Lan dygnet runt.
■ Några sovrum, kanske en Lövchamber när Äpplet drar hem några damer.
■ Ett vaderat musikrum där vi kan spela vad vi vill, hur högt vi vill (Guns någon?)
■ En bur kan nog vara bra, för nån av oss kommer flippa, det vet vi ju
Vilka är vi då som ska bo där? Jo, Jag, Äpplet, Jojje, Kimf, Gnuffe, Glasyr, Blach, Stäff (vi ska ha en jordkällare) Brorsan m. fler.
Jag hoppas ni inser att det här är ju livet vi vill leva, varje dag kommer bli bättre än de dagar vi hittills haft i livet. De som kan laga mat sköter den biten, jag är en jävel på att städa, vi hittar helt enkelt på saker som vi alla är bra på så får vi den uppgiften.
Vi får ha ett möte senare så vi kan diskutera lite detaljer osv, men vi har nått stort på gång här grabbar
Sen som alltid med att uppdatera, Jag vet inte vad jag ska skylla på riktigt. Jag suger helt enkelt.
Det jag tänkte skriva om i söndags var i.a.f festen i lördags. Brukar ju bara skriva när jag känner att jag har något att skriva om, men nu gör jag inte ens det känns det som. Får nog tillbaka skrivglädjen snart igen hoppas jag.
I lördags skulle jag åka till Falun och festa med Micke och några bekanta till honom, det blev dock inget då Mickes tjej blev sjuk. I torsdags (tror jag, alzheimers är fan inte långt bort) ringde dock Danne Nordström mig och fråga om jag ville hänga på till Borlänge, eftersom Falun sket sig så ringde jag upp Danne direkt och fråga om jag fortfarande fick plats. Inga problem och helgen verkade räddad, Borlänge tänker dock inte som andra ställen utan de hade tydligen 19års åldersgräns på stället vi skulle till och ville inte släppa in vårat sällskap på ca: 10 personer för att en av tjejerna som skulle med var 18. Ingen ekonomisk IQ på det stället inte.
Nödlösning: Wasastugan (fuuuuuudge) och en grymförfest innan.
Halva planen gick i lås, eller ja egentligen hela för vi var på Wasastugan, men det stället förtjänar inte mina ord så jag tänkte skriva om våran förfest istället. 9,9 gånger av 10 är förfesten roligare än krogen och i lördags var det absolut inget undantag. Krogen var dock så trist den här gången att vi inte ens borde ha åkt dit (man lär sig fan aldrig).
Danne, nån kille jag inte vet vad han heter (tror han heter Jens, eller kanske Calle) och hans tjej (tror jag, verkade så) hämtade mig i.a.f och vi åkte hem till Emil och festen hade börjat. Det kom folk lite då och då och det var helt enkelt skit-trevligt. Ett helt hus, trevliga människor, Guitar Hero och massa dricka kan inte bli annat än lyckat. Allt bra tar ju tyvärr slut, god mat äter man upp, har man sex får man utlösning och är man på förfest så åker man på krogen.
Men slutklagat, vill tacka alla som gjorde min lördag trevlig, inklsive dig Adam, även om vi bara hade kontakt via telefon. Speciellt Emil som hade förfesten, men ja helt enkelt ALLA som på nått sätt såg till att min lördag blev vad den blev. Tack Sandra för skjutsen hem också <3
Nu ser vi fram emot nästa fest och då menar jag fest, inte förfest!
I torsdags kom mitt ex Fanny’s lillasystrar (även mina småsystrar känslomässigt, men inte genetiskt) och grattade mig på födelsedagen i efterskott. De ville komma redan veckan innan, men då jobbade jag tyvärr. Vi bestämde i.a.f att vi skulle titta på en film på kvällen och det skulle ju bli trevligt tänkte jag, saknar dem ofta.
Vad jag inte visste var att jag skulle få den kanske finaste presenten jag fått (ta inte illa upp nu ni andra som gett mig presenter för den här är svårslagen) och ta inte illa upp Ida, för tårtan du kom med var även den fantastisk
Kvällen kom och de gjorde även Sara, Ida och Saras pojkvän Timmy. Med sig hade de tårta, ett glatt humör och en väldigt stor Åhlenspåse. Fick grattiskramar och sen räckte Sara över påsen till mig och sa grattis i efterskott. Redan då var jag paff för någon present hade jag absolut inte räknat med och vilken present sen. Jag tog upp tavlan ur påsen och höll på att fälla en tår eller hundra. Den var så underbar, så perfekt present och så fin att jag knappt förstår det fortfarande.
Den här tavlan har min ”lillasyster” gjort åt bara mig och som sagt, en bild säger mer än 1000 ord och tyvärr har jag varken ord eller bild som kan visa hur glad och tacksam jag är över den här presenten. Hon är så fantastiskt duktig, mer än 1000 tack syster (ni kommer alltid vara mina småsystrar det hoppas jag att ni vet). Men även om inlägget till stor del är dedikerat till just Sara och min present så vill jag naturligtvis ge även dig Ida (och till viss del Timmy) ett stort tack för att ni kom och grattade mig.
Jag hade jättetrevligt och kunde inte vara annat än superglad över att få spendera några timmar med er igen.
Saknar mina småsystrar, kram storebror (mer än bara på låtsas).
We all come in from the cold
We come down from the wire
And everybody warms themselves
to a different fire
Sometimes we get burned
You’d think sometime we’d learn
The one you love is the one
That should take you higher
You ain’t got no one
You better go back out and find um
Just like children hidin’ in a closet
Can’t tell what’s goin’ on outside
Sometimes we’re so far off the beaten track
We’ll get taken for a ride
By a parlor trick or some words of wit
A hidden hand up a sleeve
To think the one you love
could hurt you now
Is a little hard to believe
But everybody darlin’ sometimes
Bites the hand that feeds
When I look around
Everybody always brings me down
Well is it them or me
Well I just can’t see
But there ain’t no peace to found
But if someone really cared
Well they’d take the time to spare
A moment to try and understand
Another one’s despair
Remember in this game we call life
That no one said it’s fair
Breakdown
Let me hear it now
Breakdown
let me hear it now
Yeah
Breakdown
Let me hear it now
Breakdown
let me hear it now
Get down with yo’ bad self
Alright
I’ve come to know the cold
I think of it as home
When there ain’t enough of me to go around
I’d rather be left alone
But if I call you out of habit I’m out of love and
I gotta have it
Would you give it to me if I fit you needs
Like when we both knew we had it
But now the damage’s done
And we’re back out on the run
Fun how ev’rything was roses
When we held on to the guns
Just because you’re winnin’
Don’t mean you’re the lucky ones
Breakdown
Let me hear it now
Breakdown
Yeah
Breakdown
Breakdown
Let me hear it now
”There goes the challenger being chased
By the blue blue meanies on wheels
The vicious traffic squad cars are after
our lone driver
The last American hero
The-the electric sintar
The demi-god,
The super driver of the golden west!
Two nasty Nazi cars are close behind
The beautiful lone driver
The police cars are getting closer-closer…
Closer to our soul hero in his soul mobile
Yeah baby!
They about to strike, They gonna get him,
Smash! Rape!
The last beautiful free soul on this planet
But…it is written if the Evil Spirit arms the Tiger with claws
Brahman provided wings for the Dove
Thus spake the Super Guru” *
”Did you hear that”
Stod och väntade på bussen idag när den här låten startade i min iPod. Jag kunde inte låta bli att bli nostalgisk. Jag saknar er så, Jojje, Äpplet och Kimf. Våra fester, någon är alltid arg, något är alltid fel, någon har glömt nånting, någon blir alltid aprak men vi har så sjukt roligt tillsammans. Det enda vi behöver är varandra, alkohol och Guns. Sen så betyder inget annat nånting egentligen. Det kanske låter lite sorgligt att alkohol var med i föregående mening och egentligen kanske vi inte behöver den heller, den bara dyker upp som en objuden gäst (som vi visserligen inhandlat) varje gång vi träffas. Jag tror egentligen, bara egentligen att det enda vi behöver för att ha det underbart är varandra och Guns. Ni som inte var med kanske har svårt att se det här framför er, men Kimf i kalsonger i mystiskt glassigt material och t-shirt (det enda han har på sig) en ölflaska i ena handen, ett dammsugarmunstycke i den andra, stående på ett krossat glas som några sekunder tidigare innehöll rödvin sjungades på precis den här låten. Den kvällen, dagen efter och alla minnen är värda så otroligt mycket.
Nu har Jojje för ett tag sedan flyttat till Borlänge (tar sig hem så ofta han kan, man ser verkligen att han älskar Mora), Äpplet har flyttat till Karlstad och pluggar (så stolt över honom) Ska besöka honom så fort han satt sig ned i sin nya lägenhet och Kimf flyttar snart med sin tjej till Gävle. Gruppen har splittrats, men bara geografiskt och det enda det här egentligen betyder är att vi kommer ha ännu roligare de gånger vi träffas. Jag hoppas verkligen att det är så, jag tror att det är så, JAG VILL ATT DET SKA VARA SÅ.
Det får inte ta slut, det kommer inte ta slut, vänner är för evigt. Det är bara ni tjejer som inte klarar av evigheten (med undantag för Jojje och Kimfs flickvänner ). Jag har inte fått ha en riktigt Guns-fest med mina kömpisar på riktigt länge nu, Jag saknar det så.
Jag tror inte jag saknat något så mycket som jag saknar er och det vi haft, tack för att ni finns. Tillsammans ser ni faktiskt till att jag älskar att leva.
). Jag har inte fått ha en riktigt Guns-fest med mina kömpisar på riktigt länge nu, Jag saknar det så.