Del 2: Ödet, vilket jävla skämt

Han slog av TV’n och tittade på klockan, 23.46. Vafan ska jag göra nu då tänkte han. Sova går ju inte, han gick sällan och la sig före 02.00 så varför skulle denna dag eller kväll kanske man säger vara ett undantag.

Han sparkade igång datorn med ena foten och ramlade ihop i datorstolen. Han visste inte vad han skulle kolla på nätet, men han visste att han kunde döda tid där tills han blev trött. Facebook, inget intressant. Vilken jävla chock. Kompisar som tävlar dygnet runt om världens tråkigaste status, en tävling som alla vinner. Efter Facebook kollade han internetbanken och såg att lönen trillat in på kontot, härligt. Utgång i helgen, det är ju mer eller mindre tvång att gå ut när det är lönehelg. Han loggade ur från banken och kollade sin mejl. Han visste att det enda som skulle finnas där var en massa spam om att han borde köpa Viagra, om personerna som sände ut de mejlen kände honom skulle de veta att det är helt jävla onödigt. Han gick runt med ribba i tid och otid vare sig han ville det eller inte. Han skrattade till för sig själv i mörkret.

Han markerade alla spam-mejl och skulle precis trycka på delete när hans öga registrerade ett annorlunda mejl bland allt skräp. Hej, tack för senast stod det. Han klicka uttråkat på mejlet och började läsa:

Hej, du kommer kanske inte ihåg mig men jag kommer ihåg dig.
Du sov i mitt vardagsrum för två helger sedan. Det var jag som
hittade dig i en busskur. Hoppas det är bra med dig, vore trevligt
att få träffa dig igen. Jag tror nog det är bestämt, tror du på ödet?
Puss Sofia.

Ödet tänkte han för sig själv? Vilket jävla skämt. Hon är nog mer störd än hon verkade den där bruden. Alla slavar ror inte åt samma håll minsann. Hur fan har hon fått tag i min mejl? Hon fick inte ens mitt telefonnummer. Om jag minns rätt så presenterade vi oss inte ens för varandra. Äh, delete. Orka få en stalker på halsen tänkte han och log nöjt för sig själv.

00.55, tidigt i säng idag.

Del 1: Början på slutet

Hjärnan kändes som ett majskorn nanosekunden innan det förvandlas till ett popcorn. Det värkte, det snurrade och varje gång han försökte öppna ögonen blixtrade världen framför honom.

Vad i helvete hände igår? Jag skulle ta det lugnt. Han biter ihop och slänger av sig täcket, som inte var något täcke, det var hans jacka. Han tittar sig omkring och blixtrarna fortsätter att tortera honom, men han ignorerar dem för stunden i den mån det går. Vart är jag? Fy fan, tequila-race och ett manligt ego går ihop lika bra som ketchup och gräddtårta. Några få minnesbilder börjar leta sig tillbaka, varenda en av dem gör ont.

Han går in i nästa rum och är mer säker än någonsin på att han aldrig varit i detta hus tidigare. Det är ganska fint, men inget som man uppskattar en dag som denna. Man uppskattar inte så mycket alls egentligen när man mår som en påse med skit. Han kommer ut i köket och möts av ett obekant ansikte. Hej, säger en tjej, väldigt glatt och ler emot honom. Hon är ganska söt, men inte ens hon uppskattas. Han vill bort, han vill hem, han vill dö. Vad han inte vill är att vara på en obekant plats, men en obekant tjej, med en kommande obehaglig dialog.

Öh hej, får han ur sig. Hon ler ännu bredare emot honom. Han tar några försiktiga steg framåt och drar ut en stol. Ljudet stolen ger ifrån sig mot golvet känns som att någon med väldigt vassa naglar skrapar dem direkt mot hjärnan. Du var rätt full igår, säger hon lika glatt. No shit Sherlock tänker han och svarar, jo det blev nog lite mycket. Du sov i en busskur säger hon, och en ny minnesbild tar form i hans huvud. Ja, jag somnande nog när jag väntade på bussen. Jag tänkte att här kan han inte sitta så du fick åka med mig hem, sista bussen hade redan gått. Hoppas det inte gjorde något säger hon gladare än någonsin. Öh nej, nej inte alls. Tack, får han ur sig. Hon ler ännu bredare. Vill du ha frukost? Nej, jag måste nog ta mig hem. Har lite saker jag måste göra idag (det var två lögner i en). Han ville ha frukost men om han ätit så hade han spytt ned hela köket och han hade absolut ingenting planerat idag, han ville bara bort från henne, hem till sig och lägga sig i sängen för att välkomna döden. Eller åtminstone en mörk lägenhet och absolut tystnad. Okej, jag kan köra dig hem om du vill.

Hon släppte av honom utanför lägenheten, han tackade för hjälpen, sovplatsen och skjutsen och slog igen bildörren. Hårdare än vad han hade menat, kroppen lyder honom inte riktigt idag. Han vinkade in i bilen och där satt hon, en söt tjej han aldrig sett tidigare, som han aldrig kommer se igen med ett leende lika perfekt som på en skulptur.

Jag måste spy tänkte han..

Sagan om verkligheten

Vad i helvete? Jag såg att min bror börjat blogga så jag blev lite sugen på att skriva ett inlägg. Men vad möts jag av när jag loggar in? Jo, en massa dravel som min egna blogg klottrat ned om mig? Hur kan en blogg vara så otacksam, jag har skapat honom, jag har format honom och jag har älskat mig själv!

Hur som helst, tänkte trycka ned några rader.

Jag är sugen på att skriva en till novell, jag skrev en i bloggen i 10 delar förut och jag hade riktigt roligt medan jag skrev den. Den här gången tänker jag dock skriva för mig själv helt och hållet, men ni andra är självklart välkomna att följa med på resan. Jag vet dock inte hur ofta den kommer uppdateras, det kan bli varje dag, men ibland kanske ni får vänta några dagar med nästa del. Vill inte hetsa mig fram. Jag vill skriva för mig själv.

I livet är allt toppen, alla runt omkring mig verkar vara bakfulla, så därför mår jag lite extra bra idag. Jag var inte med ut på krogen igår, var bara med på förfesten och det var som så många andra gånger en trevlig upplevelse. Sen gick jag hem och titta på TV och somnade som den prins jag är.

Snart tänkte jag titta på Robinsson, det passar bättre på söndagseftermiddagarna än på lördagkväll (inte många lördagskvällar som utspelar sig framför TV’n).

Jag tror jag är lycklig, det är en riktigt härlig känsla. Hoppas alla i min närhet känner samma sak. Haha, blev nästan lite för sentimental där.

Nu kommer snart del 1 i min nya novell, hur många delar det blir vet jag inte. Men… enjoy the ride

Sluta gnäll för fan!

Jag tänker inte skriva vem det är som ska sluta gnälla, men det är en han och han vet nog vem han är.

Idag är det andra advent, det är inte långt kvar till julafton med andra ord. Förra året hade Tobbe en julkalender i mig (fan va kinky det lät). Jag orkar dock inte göra någon sådan. Idag har Tobbe mått som en sopsäck, det tycker jag är lite rätt åt honom, så roligt som han hade igår.

Han var på fest hemma hos Robin som är en kompis till Tobbe, men främst en kompis till en kompis. Där åts det god mat och dracks goda drycker, sen blev det samtal om allt från pinsamma spyor till misslyckade slagsmål och jag tror alla inblandade hade en riktigt rolig kväll.

Sen bar det av till Blue Moon och det var också roligt till en början, sen blev Tobbe trött och somnade nästan så han gick hem till sin Malins lägenhet redan vid halv ett. Malin var förövrigt så jävla snygg igår. Tror Tobbe small av lite när han mötte henne utanför krogen (hon hade förfestat med sitt tjejgäng). Hon har mått bättre än Tobbe idag och jag tror hon är rätt nöjd över det, brukar vara hon som är frånvarande söndagar som dessa.

Snart kommer Malins mamma, mormor och morfar hem till henne så ska de ha lite adventsmys, blir en bra avslutning på en bra helg.

/ESTRANGED

Roadtrip baby!

Förlåt, jag har nästan (bara nästan) varit lika dålig som Tobbe på att uppdatera ett tag nu. Anledningen är ren och skär svartsjuka, nej inte på Malin den här gången. Det är något mycket värre som hänt.

När Tobbe inte spenderat sin tid i skolan med Peace & Love projektet eller varit med sin Malin så har han suttit hemma och spelat TV-spel en hel del på sistone. Fattar ni?! Okej om han umgås med någon av kött och blod (vem gillar sånt?). Men nu har han umgåts med helt annan elektronik, det sårar mig så fruktansvärt. Han har spelat Call of Duty 4: Modern Warfare som uppvärning inför del 2 som införskaffas inom en snar framtid, om jag tolkat Tobbes glädje över spelet rätt. Sen har han spelat Wii också, Wii av alla jävla konsoler. Det nya Mario-spelet verkar fantastiskt bra, jag känner verkligen att jag som blogg inte har någonting att sätta emot. Han hoppar, snurrar och klarar banor till höger och vänster. Jag hatar Mario, mest för att jag ser på Tobbe att han älskar honom.

Imorgon åker Tobbe och c:o till Borlänge för att möta Henrik som jobbar med Peace & Love. Han ser fram emot en roadtrip med sina klasskamrater och med sin kärlek (nej, inte TV-spelen). Jag får skriva mer om det en annan gång, när jag vet hur bra mötet gick.

Igår tog Tobias och Malin vaccin mot svinis också, Tobbe har inte känt av det alls än, men Malin ligger däckad på sin soffa med en öm arm och en trött kropp. Tobbe tycker lite synd om sin halva, samtidigt som han smälter lite för hon ser så söt och ömtålig ut där hon ligger.

Est *nöff nöff* ranged säger hej då så länge.

Jag hatar dig!

November Rain

Tobbes pappa ringde precis och berättade att Karlstad har haft minst soltimmar i hela Sverige under november månad.

Jag tror det kan stämma, inte för att jag kan titta ut från min kropp jag inte har, men jag kan ju kolla SMHI.se o dylikt och pappa Matz verkar faktiskt ha helt rätt. På tal om kropp man inte har, Tobbe har träningsverk. Från total inaktivitet i nästan två månader har Tobbe på tre dagar avverkat två träningspass med resultatet att han är helt slut i kroppen, sorglig kille det där. Men han ser lite smånöjd ut och det ska han faktiskt vara. Bara han inte går ut för hårt med träningen igen så han tröttnar så tror jag det kan bli bra i slutändan (tyvärr finns det ingen slutända när det gäller träning) men ni förstår vad jag menar.

Annars har Tobbe haft en riktigt goo vit-helg (den första på riktigt länge). I fredags var det god middag hemma hos Malins mamma och igår blev det tjöt med vänner hemma hos Malin och till det åts det goda kex (INTE CHEX) med ännu godare ostar. Vad som händer idag/ikväll är ganska oklart än så länge, men något hittar han nog på. Nästa vecka blir det en del i skolan, de sista detaljerna på magasin-uppgiften ska göras och sen inlämning på det. Några föreläsningar samt projektarbete med Peace & Love.

Blir nog en bra vecka som så många föregående.

ESTRANGED signar ut, eller kanske inte. Betyder det att jag begår själv-blogg-mord?

Fred och kärlek

Hej för fan.

Idag har Tobbe och hans grupp börjat med sitt arbete i kursen Projekt och produktion.

Jaha? Skiter väl vi i tänker ni nu, men ICKE!

Det blir troligtvis ett väldigt roligt och framförallt givande arbete för Tobbe och c:o (ja, självklart är kärleken Malin med i samma grupp). De ska nämligen samarbeta med PEACE & LOVE – Sveriges största musikfestival. I ett nära samarbete med deras grafiker ska gruppen producera trycksaker som informationsfolder, presentationsmaterial och giveaways samt ändra designen på deras nyhetsbrev. Tobbe blev överlycklig när han fick den uppgiften istället för att jobba med ett helt ”vanligt” företag som många av de andra grupperna ska göra.

Nästa vecka ska de ha telefonmöte med kontaktansvarig för Peace & Love och då börjar arbetet på riktigt.

Tänkte bara informera er om det (inte bara Tobbe som kan informera för att han läser Information på Universitet.. pff..)
Det var allt för Estranged den här gången, Peace!…………. and love *fniss*

366 dagar av ∞

Hej på er, mår ni bra eller? Jag mår sådär om jag ska vara ärlig..

Igår firade Malin och Tobias 1 år tillsammans, det är alltid jobbigt att se en person man älskar bli så lycklig av en annan ”person” eller väsen som jag klassificerar mig själv som. Tobias älskar verkligen Malin av hela sitt hjärta och det blir så tydligt när man kan läsa hans tankar. Jag gjorde mitt bästa för att hålla mig borta från hans huvud igår, men helt och hållet gick det inte. Jag tittade in och fick en klump i min programmering. Hon måste vara det bästa som har hänt honom och det krävs en hel del från mig för att säga det. Men eftersom jag älskar Tobias så måste jag låta han få leva sitt liv med henne.

Titta bara på det här som jag hittade i datorn. När gjorde han senast något så fint till mig? Nej, ska sluta klaga. Jag är glad för deras skull. Hon verkar vara det bästa som har hänt honom och de är faktiskt (på deras egna sätt) väldigt söta tillsammans.

Malin och Tobias, jag önskar er all lycka i framtiden. Från mig till er, en riktigt blöt puss <3

 

Fader vår som är i Mora

Idag vaknade Tobbe och var bakis, som så många andra söndagar. Det ordnade dock upp sig ganska fort och resten av dagen blev en fin sådan. Han har tänkt mycket på sin pappa idag, sin hjälte tolkar jag det som. Han tycker om sin pappa mer än någon annan. Han tänker ofta på honom nu när det inte bor i samma städer längre. Självklart har pappsen fått både en och två extra tankar idag på Farsdag.

Tobbe hoppas självklart att pappsen haft den bästa dagen han bara kan idag och att han verkligen är stolt över de fina barnen han uppfostrat. De älskar honom så mycket det bara går.

Kram pappa, du är nummer 1 och det hoppas jag att du vet.

Vilket kön har jag?

Hej, jag är en siamesisk tvilling med två huvuden, nu har jag fått ett hår på könet.

Vems är det?

Inledningen lånade jag från det smått fantastiska TV-programmet Varan TV, men nog om det. Nu ska vi prata om något annat smått fantastiskt, nämligen mig. Jag är svartsjuk, eller avundsjuk på Malin. Eftersom jag inte vet vilket kön jag har så vet jag inte om jag är svartsjuk och förälskad i Tobbe eller om jag bara är en avundsjuk killkompis. Har bloggar kön? Får vi kön av den som skapar oss? Tobbe har aldrig nämnt något om det, men någon av er läsare kan väl fråga honom i.s.f. sen kan ni berätta för mig i kommentarerna.

Åter till den här Malin, eftersom jag kan läsa Tobbes tankar, i.a.f. till viss del så är jag måttligt trött på den här tjejen. Han tänker på henne hela tiden, det är så sliskigt glada tankar också. Det är som att springar runt i en Disney musikal i hans huvud och Malin är den stora stjärnan. En gång råkade jag dock läsa Tobbes tankar på kvällen när de precis gått och lagt sig. Det gör jag aldrig om kan jag lova. Herregud, hade jag haft ögon då så hade jag petat ut dem med närmsta penna eller tagnentbord. Det var som att titta på TV1000 runt midnatt, men än en gång den där Malin (vig hon måste vara förresten).

Idag ska Tobbe på konsert och 25års-kalas. Konserten står The Generals för och den äger rum på Nöjes Fabriken här i Karlstad. 25 års-fylla(ndet) står Pimme för, en kompis till hon Malin ni vet. Det blir nog en bra kväll för dem båda, de lyckliga tu. Imorgon är det slappdag, sen på måndag ska jag inte läsa Tobbes tankar en enda gång. Då firar nämligen han och Malin 1 år tillsammans och jag tror att de kommer vara så kärleksfullt glada hela dagen att jag helt enkelt skulle kasta upp ett kretskort eller två, kanske rent av alla mina ettor och nollor jag består av om jag tittar in i den underbara pojkens huvud då.

Sorry om jag låtit gnällig idag, jag tror det är den tiden på månaden som alla vi bloggar har ibland. Eller så har Tobbes dator fått ett virus som jag känner av. Konstigt, borde kanske vaccinera mig mot sådant, någon som vet något bra anti-virus program?

Estranged.. out!